Elin Bengtsson

Ormbunkslandet Elin Bengtsson

Mika, jag vill veta hur du har gjort. För att glömma oss. Ge mig receptet. Raderna av våningssängar, sträckta lakan, lukten av läder, hud. Har du blivit en man nu? Som marscherar med en hand på vapnet och den andra i skrevet. Fast vi lovade varandra att vi skulle vara motsatsen, det ingen fattade fanns. Inga män eller kvinnor. Bara stål. När Margit kliver av tåget på Malmö centralstation har hon ingen aning om vart hon ska ta vägen. Hon vet bara att det är omöjligt att stanna kvar hemma, i tystnaden efter Mika. Mika som lämnade henne på högen av dynor i redskapsförrådet och sa att de måste komma ifrån varandra. För att det förbjudna mellan dem, som ingen får veta om, måste få ett slut.