Walter Scott

Ivanhoe Walter Scott

För dig som älskar vackra böcker! I ett unikt samarbete med några av Sveriges intressantaste illustratörer ger Telegram ut valda världsklassiker. Varje bokomslag är ett unikt konstverk som tillsammans bildar en exposé över hur spännande det blir när dagens konstnärliga uttryck möter tidlösheten hos litteraturens mest omtyckta klassiker. Varje omslag kan även köpas som affisch. Du får dessutom e-boken på köpet via en unik kod inuti boken. OM FÖRFATTAREN Walter Scott är den moderna historiska romanens urfader, och en av 1800-talets mest lästa författare i världen. Han uppfann den genre som idag, tack vare ett antal populära tv-serier genomgått något av en renässans och som blomstrar mer än någonsin. Ivanhoe är Scotts mest lästa bok och en milstolpe i litteraturhistorien som historisk romantisk roman och ett av de tidigaste exemplen på medeltidsvurm. Det är också här vi för första gången får stifta bekantskap med den moderna version av Robin Hood som vi idag känner via filmens värld. OM BOKEN Ivanhoe utspelar sig under korstågstidens England och konflikterna mellan normander och saxare under kung Richard Lejonhjärtas dagar. Kungen är på ute på strapatser i fjärran land och i hans frånvaro terroriseras befolkningen av den fege brodern Johan och ett antal grymma baroner. Den saxiske hövdingen Cedric och Athelstane, rättmätig tronarvinge om saxarna hade makten, närvarar vid en tornering där en okänd riddare, ”Den arvlöse” – Cedrics förklädde son Wilfred av Ivanhoe – går vinnande ur striden med hjälp från en mystisk riddare i svart rustning. Den skrämmande tempelriddaren Bois-Guilbert, den brutala slottsherren Front-de-Bouef och den samvetslöse legoknekten De Bracy rövar bort Cedric och hans följe – däribland Ivanhoe och hans fästmö Rowena, juden Isaac och hans sensuella dotter Rebecca. Svarte riddaren och Robin Hood slår sig samman i ett försök att frita fångarna. Det blir nagelbitande spännande. Telegrams utgåva av Ivanhoe innehåller förutom texten också 64 originalillustrationer av gravören Jules Jean Marie Joseph Huyot (född 1841) och konstnärerna Adrien Marie (1848-1891), Henry Scott (1849-1884) och Théodore Lix (1830-1897).